Hultsfred, onsdag
kom nyss ifrån Kings of Leons spelning. Seriöst, jag skulle kunna dö lycklig nu. Om nån kom och sköt mig så skulle jag dö med ett leende på läpparna.
Den var så sjukt bra att jag knappt vet vart jag ska börja. Äntligen har jag fått se mitt favoritband spela. Efter fyra års längtan så har jag äntligen fått se dem live. Det kändes inte ens som att det var första gången jag såg dem, så många gånger (och så många timmar) som jag har suttit på youtube och tittat på deras konserter och drömt mig bort. Men nu var det på riktigt. Alla dessa små egenheter de har fick jag nu se live, på riktigt! Jared, gummiansiktet, höll på med sina roliga ansiktsuttryck. Matthew med en cigg i munnen typ hela tiden, samtidigt som han spelar sina fina gitarr-riff. Nathan satt där bakom trumsetet och tuggade tuggummi och blåste fina, rosa bubblor. Och Caleb. Han var Caleb helt enkelt. Lite blyg & försynt, den där amerikanska södern-attityden liksom, ödmjuk och o-rockstjärnig. Men när han kom igång och sjöng, så glömde han liksom bort det, och tog i för kung och fosterland och tog till och med ett litet danssteg då och då. Och han blev lika glad varje gång vi i publiken sjöng med så högt och tydligt att han bara kunde sluta sjunga, luta huvudet bakåt och blunda, småle lite grann, och njuta av den kraftfulla allsången.
Vädret var perfekt också. Konserten började i skymningen, och när de började spela "cold desert", min absoluta favoritlåt, så gick solen ner. Det var en sån fantastisk atmosfär. Alla i publiken kände nog likadant, för det var ingen som höll på och trängdes för att komma längst fram, utan alla höll sig liksom på sina platser, och vi dansade, sjöng och hoppade för allt vi var värda. Sen när det kom en lugn låt så bara förundrades man över hur sjukt bra detta band är, och man kände sån glädje över att vara där och var bara sådär euforiskt själaglad. Man ville liksom att det aldrig skulle ta slut. Jag stod längst fram i mitten, och den perfekta avslutningen på den bästa konsert jag någonsin varit på, var när jag lyckades fånga en trumpinne som Nathan slängde ut.
Den var så sjukt bra att jag knappt vet vart jag ska börja. Äntligen har jag fått se mitt favoritband spela. Efter fyra års längtan så har jag äntligen fått se dem live. Det kändes inte ens som att det var första gången jag såg dem, så många gånger (och så många timmar) som jag har suttit på youtube och tittat på deras konserter och drömt mig bort. Men nu var det på riktigt. Alla dessa små egenheter de har fick jag nu se live, på riktigt! Jared, gummiansiktet, höll på med sina roliga ansiktsuttryck. Matthew med en cigg i munnen typ hela tiden, samtidigt som han spelar sina fina gitarr-riff. Nathan satt där bakom trumsetet och tuggade tuggummi och blåste fina, rosa bubblor. Och Caleb. Han var Caleb helt enkelt. Lite blyg & försynt, den där amerikanska södern-attityden liksom, ödmjuk och o-rockstjärnig. Men när han kom igång och sjöng, så glömde han liksom bort det, och tog i för kung och fosterland och tog till och med ett litet danssteg då och då. Och han blev lika glad varje gång vi i publiken sjöng med så högt och tydligt att han bara kunde sluta sjunga, luta huvudet bakåt och blunda, småle lite grann, och njuta av den kraftfulla allsången.
Vädret var perfekt också. Konserten började i skymningen, och när de började spela "cold desert", min absoluta favoritlåt, så gick solen ner. Det var en sån fantastisk atmosfär. Alla i publiken kände nog likadant, för det var ingen som höll på och trängdes för att komma längst fram, utan alla höll sig liksom på sina platser, och vi dansade, sjöng och hoppade för allt vi var värda. Sen när det kom en lugn låt så bara förundrades man över hur sjukt bra detta band är, och man kände sån glädje över att vara där och var bara sådär euforiskt själaglad. Man ville liksom att det aldrig skulle ta slut. Jag stod längst fram i mitten, och den perfekta avslutningen på den bästa konsert jag någonsin varit på, var när jag lyckades fånga en trumpinne som Nathan slängde ut.
Caleb sjöng så vackert. Han låter faktiskt ännu bättre live än på skiva, helt sjukt men sant.
Matthew röker och spelar gitarr, gitarrsolot på "Use Somebody" satte han perfekt!
Och Nathan blåste sina fina bubblor samtidigt som han var världens bästa trummis
Och Jared spelade sjukt bra, speciellt på "Charmer" som har den coolaste bas-slingan ever.
Och hela tiden med sina fina ansiktsuttryck!
Och hela tiden med sina fina ansiktsuttryck!
Här är en video när dom spelar "Fans". Helt galet, sick, otroligt sjukt bra!
Om ni tittar noga så ser ni kanske mig längst fram där! :D
-
Nej nu ska jag gå ifrån det här snuskiga och tråkiga tältet och ta en pizza med en kille som jag stod bredvid på konserten. David heter han, och han älskar Kings of Leon lika mycket som mig (helt sjukt i know). Han är jätterolig och söt, men säg det inte till honom för då blir han nog stöddig. hahahhaha
Vi hörs snart! Imorgon får ni förresten höra om hur Franz Ferdinand-konserten var! Den kommer nog bli awesome!! :D
